Bränslebytet förstärks med högre inblandning av förnybart i drivmedel
Bränslebytet är ett av regeringens viktigaste styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser och nå Sveriges klimatmål. Regeringen avser att fatta beslut om att förstärka bränslebytet genom successivt ökade reduktionsnivåer i reduktionsplikten fram till 2030 med en kontrollstation 2022 samt införa en reduktionsplikt för flyget. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.
Bränslebytet genomförs genom en reduktionsplikt som innebär att drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom inblandning av hållbara biodrivmedel. Detta har stor potential att minska utsläppen av växthusgaser från transportsektorn och arbetsmaskiner, vilka tillsammans står för nära 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Reduktionsplikten gör det möjligt att minska utsläppen från befintlig fordonsflotta.
Reduktionsplikten ger en tydlig signal om en stabil och ökande efterfrågan på hållbara förnybara drivmedel. Det ger förutsättningar för industrin att investera i produktionskapacitet. Sverige har goda förutsättningar att öka den inhemska produktionen av hållbara förnybara drivmedel med låg klimatpåverkan.
Regeringen avser att fatta beslut om successivt ökade kvotnivåer i reduktionsplikten fram till 2030. Inriktningen är en linjär bana med indikativa nivåer för 2030 på 28 procent för bensin och 66 procent för diesel, med en kontrollstation 2022.
Från och med att lagstiftningen träder ikraft, tidigast 30 juni 2021, innebär det nästa år en reduktionsnivå på 6 % för bensin och 26% för diesel, att jämföra med de reduktionsnivåer på 4,2 procent för bensin och 21 procent för diesel som gäller 2020 och fram till den nya lagstiftningen träder ikraft.
Preliminära beräkningar visar att de indikativa nivåerna förväntas bidra till minskade utsläpp om ca 6-7 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2030.
Biodrivmedel är än så länge dyrare än bensin och diesel. För att möta ökade drivmedelspriser till följd av den ökade inblandningen av biodrivmedel föreslås därför att BNP-indexeringen av bensin och diesel pausas fram till kontrollstationen för reduktionsplikten 2022. Detta innebär att energiskatten på bensin och diesel under 2021 och 2022 enbart räknas upp med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI).
Flygets klimatpåverkan ska minska. Regeringen avser även genomföra förslaget från Biojetutredningen Biojet för flyget (SOU 2019:11) om en reduktionsplikt för flyget som ligger på 0,8 procent 2021 och ökar till 27 procent 2030.
De förändrade reduktionsnivåerna för bensin och diesel samt en reduktionsplikt för flyget föreslås träda i kraft så tidigt som möjligt under 2021, och bedöms kunna träda i kraft tidigast 30 juni 2021. För bensin och diesel kommer 2020 års nivåer gälla under tiden 1 januari 2021 fram till dess att nya nivåer träder i kraft.